Vad är ett kollektivavtal?

Av Indeeds redaktionsteam

Publicerat 3 december 2021

Indeeds redaktionsgrupp består av skickliga skribenter, researchers och ämnesexperter med olika bakgrund som använder Indeeds data för att vägleda dig och ge dig värdefulla karriärtips.

Vad är ett kollektivavtal på arbetsmarknaden? Hur fungerar det och vad är det bra för? Både arbetstagare och arbetsgivare påverkas av eller lär åtminstone komma i kontakt med kollektivavtal någon gång under yrkeslivet. Därför är det bra att veta vad det är för slags avtal och hur det kan påverka dig.

I den här artikeln går vi igenom huvuddragen i och kring kollektivavtal för att ge dig en övergripande bild. Vi tittar på följande:

  • Kollektivavtalets syfte

  • Kollektivavtalets parter

  • Kollektivavtalets innehåll

  • Hur kollektivavtal påverkar arbetstagare och arbetsgivare

  • Kollektivavtalens bakgrund och framtid

Vad är ett kollektivavtal?

Den korta beskrivningen är att en facklig organisation och en arbetsgivare har ett skriftligt avtal om anställnings- och lönevillkor för de anställda (kollektivet) hos arbetsgivaren.

Den långa beskrivningen kommer härnäst, där vi tittar på avtalet från både arbetstagarens och arbetsgivarens sida. Oavsett vilken av de två kategorierna du tillhör är det viktigt att se bådas sidor – en stor del av värdet i den svenska avtalsrörelsen och ömsesidigt fungerande kollektivavtal utgår nämligen från ett samförstånd mellan parterna.

Kollektivavtalets syfte

Det rättsliga stödet och ramarna för alla kollektivavtal fastställs i Lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL. Avtalets syfte är att skapa regler kring de berörda fackmedlemmarnas löner, arbetsvillkor och annat som rör arbetet. I grunden handlar kollektivavtal om att skapa större trygghet och bättre arbetsförhållanden för de enskilda arbetstagarna – som genom att gå samman i kollektiv får en större påverkanskraft gentemot arbetsgivare. Men kollektivavtalet är inte bara till nytta för arbetstagarna utan även för arbetsgivarna och arbetsmarknaden i stort.

Kollektivavtalets parter

I grunden finns det två parter, en arbetstagarpart och en arbetsgivarpart, som ingår ett avtal som rör förhållandena för ett kollektiv av arbetstagare. Dessa två parter kan dock se lite olika ut. Arbetstagarsidan kan representeras av antingen ett lokalt fackförbund eller en facklig centralorganisation som det lokala fackförbundet ingår i. Arbetsgivarsidan kan representeras av en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund som arbetsgivaren är medlem i.

Detta innebär att de enskilda parterna kan omfattas av ett lokalt kollektivavtal som de själva har upprättat, eller av ett centralt kollektivavtal som de centrala organisationerna redan har upprättat sinsemellan.

För en arbetsgivare som inte ingår i någon arbetsgivarorganisation finns det möjlighet att upprätta ett så kallat hängavtal med facket, vilket i princip betyder att man enas om att följa ett kollektivavtal som redan gäller på annat håll. Den här lösningen kan särskilt passa så kallade fåmansföretag.

Kollektivavtalets innehåll

Fackförbunden har olika avtal med olika arbetsgivare, och kollektivavtalens innehåll skiljer sig därför åt. Delar som normalt ingår rör löne- och anställningsvillkor.

Följande är några exempel på saker som kan regleras i ett kollektivavtal:

  • Anställningsformer

  • Löneprinciper som ska följas

  • Arbetstider

  • Övertid

  • Restid

  • Obekväm arbetstid

  • Extra ersättning vid föräldraledighet och sjukdom

  • Informationsrätt

  • Försäkringar som gäller vid arbetsskada

  • Uppsägningstider

  • Konkreta och ekonomiska stöd vid uppsägning/varsel

  • Pensionsförsäkringar

Alla punkter i den här listan måste inte ingå i ett kollektivavtal, och det finns andra saker utöver dessa punkter som kan ingå. Listan belyser främst de aspekter som den enskilda arbetstagaren berörs av.

Utöver detta ingår också en del formalia som bland annat definierar avtalsparternas förpliktelser sinsemellan, avtalets giltighetstid och principer för hur man ska hantera eventuella konflikter eller avtalsbrott.

Hur fungerar ett kollektivavtal?

Här tittar vi närmare på hur parterna kan påverkas innan, under och efter att ett kollektivavtal har upprättats.

Hur kollektivavtal påverkar arbetstagare

När du påbörjar en anställning får du ett anställningsavtal som innehåller en del information om de rättigheter och skyldigheter du har som anställd. Är du medlem i ett fackförbund som har kollektivavtal på arbetsplatsen är även detta avtal bindande för dig och din arbetsgivare. Anställningsavtalet kommer du inte att få se förrän du blir erbjuden ett jobb (eller rent av efter du tackat ja), men du bör ögna igenom kollektivavtalet i förväg (genom ditt fackförbund) för att se vilka fördelar och eventuella nackdelar det finns för dig som anställd hos den specifika arbetsgivaren.

På en arbetsplats kan det finnas arbetstagare som inte är fackmedlemmar och som därför inte är juridiskt bundna av kollektivavtalet. I praktiken följer dock arbetsgivare kollektivavtalet även i förhållande till de anställda som inte är fackmedlemmar, sannolikt på grund av att det är enkelt att bli medlem och därmed automatiskt omfattas av kollektivavtalets villkor.

Hur kollektivavtal påverkar arbetsgivare

Det är frivilligt att ingå kollektivavtal eller hängavtal, men som arbetsgivare är man skyldig att åtminstone förhandla kring sådana avtal om ett fackförbund kräver det. När arbetsgivaren väl är bunden av avtalet har den skyldighet att diskutera vissa frågor med fackförbundet innan man tar beslut (lagen om medbestämmande stipulerar dessutom ytterligare skyldigheter och rättigheter här).

Kollektivavtalet i samverkan med lagen om medbestämmande ger dessutom fackförbund vetorätt och tolkningsföreträde i vissa lägen, medan det är arbetsgivaren som har tolkningsföreträde i andra frågor.

Hur kollektivavtal påverkar båda parter och deras medlemmar

Fredsplikt gäller under avtalets giltighetstid, vilket betyder att ingen av parterna får vidta stridsåtgärder gentemot den andra parten. Man får alltså inte anordna exempelvis strejk, blockad, lockout eller bojkott. Under perioden mellan avtal (som normalt omförhandlas varje till vart tredje år) gäller dock inte fredsplikten – det är i skarven mellan avtalen som stridigheter kan uppstå, tills parterna kommit fram till villkor som båda sidor nöjer sig med och ett nytt kollektivavtal ingås.

Kollektivavtalet ingår i en så kallad kollektivavtalsrörelse, det vill säga en framåtrörelse eller cykel under vilken parterna inledningsvis förhandlar och antingen enas kring villkor, eller där ena eller båda parterna tar till stridsåtgärder för att tvinga motparten till förhandlingsbordet och en gemensam överenskommelse. Mot slutet av ett avtals giltighetstid brukar parterna börja förhandla inför nästa. På så vis undviker man avtalslösa tomrum som kan bli dyra och besvärliga för båda parter. Förhandlingarna är omfattande, och parterna lyckas inte alltid enas. I sådana fall kan Medlingsinstitutet agera förhandlingsstöd – detta är en statlig institution som kan bistå med en medlare om parterna begär det.

Kollektivavtalens bakgrund och framtid

Genom att förstå bakgrunden till kollektivavtal kan man se dess givna plats på arbetsplatsen och i samhället i stort. Att blicka framåt mot kollektivavtalens framtid kan ge ledtrådar om hur ett framgångsrikt samarbete kan åstadkommas i en föränderlig värld.

Bakgrund

I grunden är maktbalansen mellan arbetsgivare och arbetstagare ojämn – enskilda arbetstagare har helt enkelt inte lika stora resurser som en arbetsgivare har, och därför är det svårare för arbetstagare att vinna vid eventuella konflikter. För att motverka denna obalans drev arbetarrörelsen fram det första svenska kollektivavtalet under andra halvan av 1800-talet, och några årtionden in på 1900-talet hade i stort sett alla större arbetsmarknadsparter någon form av kollektivavtal.

Även om initiativet drevs av arbetarrörelsen till stöd för dess medlemmar, för kollektivavtalen nytta med sig även för arbetsgivare. Både avtalsrörelsen och själva avtalen följer en inarbetad och välbeprövad modell för samspel mellan arbetsmarknadens parter (den så kallade svenska modellen). Man slipper många och svåra konflikter tack vare samarbetsvilja och förhandling under ordnade former (som har kommit att kallas Saltsjöbadsandan).

Vissa aspekter som man förr enades om genom kollektivavtal har sedermera lyfts ut ur avtalen och regleras i dag i stället genom lag – främst lagen om medbestämmande (MBL) och lagen om anställningsskydd (LAS). Detta innebär att staten i viss mån har tagit över en del av kontrollen över arbetsmarknaden och att ett ”lagstiftningshot” alltid vilar över den – om parterna inte själva kan lösa tvisterna kan staten välja att gå in och lagstifta på området. Eftersom parterna gärna undviker begränsningar av sitt förhandlingsutrymme strävar de emellertid efter att enas.

Framtid

Det lagstiftningshot som vi nämnde kommer inte bara från staten utan även från myndigheter på EU-nivå, där det finns ett tryck i riktningen mot bland annat en centralisering av lönebildningen. Även om en sådan utveckling är menad att gynna de EU-länder som har sämre arbets- och avtalsförhållanden än Sverige, innebär det också att den svenska modellen pressas till anpassning.

När det gäller lönebildningen på den svenska arbetsmarknaden har löneutvecklingen av gammal hävd i hög grad utgått från lönerna i industrin. Det är egentligen inget märkligt med det, med tanke på att en stor del av rikets välfärd byggdes på industrin. Men numera är landet ett informations- och tjänstesamhälle, vilket innebär att det blir alltmer orimligt att följa industrins löneutveckling.

Arbetsmarknaden präglas alltmer av en fragmentisering, där de stora organisationerna inte längre växer, de mellanstora minskar i antal och storlek och småföretagen (med en till fyra anställda) växer. Dessutom tar så kallade gig-jobb allt större plats på arbetsmarknaden.

Alla dessa trender påverkar både behovet av och förutsättningarna för att enas om och använda sig av kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden i framtiden.

Utforska fler artiklar