Gå ner i tid på jobbet – vad gäller och vad bör man tänka på?

Av Indeeds redaktionsteam

Publicerat 22 april 2022

Indeeds redaktionsgrupp består av skickliga skribenter, researchers och ämnesexperter med olika bakgrund som använder Indeeds data för att vägleda dig och ge dig värdefulla karriärtips.

Drömmer du också om att gå ner i tid på jobbet? Kanske få mer fritid, eller tid till egna projekt som att utveckla ditt entreprenörskap? Du är inte ensam om det, men det kan finnas hinder.

Här reder vi ut vad som gäller kring din rätt att gå ner i arbetstid men även faktiska ekonomiska konsekvenser av att jobba deltid. Exempelvis lägre sjukpenning och a-kassa och lägre framtida pension. I denna artikel läser du mer om vad du behöver tänka på innan du tar steget och pratar med chefen om att gå ner i arbetstid.

Hur vanligt är det att gå ner i arbetstid?

Det är inte ovanligt att jobba deltid i Sverige. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar från 2020 jobbar 877 000 personer deltid. Detta motsvarar nära 17 procent av det totala antalet yrkesverksamma.

Fler kvinnor är män jobbar deltid: 25,7 procent jämfört med 12,2 procent för män. Det kan finnas flera skäl att inte arbeta heltid, inte minst att arbetsgivaren har utformat tjänsten som en deltidstjänst. Men det kan också bero på önskemål hos den anställde att gå ner i tid. Detta är dock inte en självklar rättighet, utan något som regleras av lagstadgade regler.

Har jag rätt att gå ner i tid på jobbet?

Den som vill gå ner i arbetstid måste få arbetsgivarens godkännande till detta. Som huvudregel inom arbetsrätten är det nämligen arbetsgivaren som bestämmer din arbetstid och som har rätten att definiera, leda och fördela arbetsuppgifter.

Det finns endast två fall då lagen ger dig rätt att gå ner i arbetstid.

Två lagliga sätt att gå ner i arbetstid

  1. Som småbarnsförälder. Har du barn under åtta år har du rätt att förkorta din normala arbetstid med 25 procent, med motsvarande lönesänkning. Är du statsanställd har du motsvarande möjlighet tills att barnet fyller tolv år.

  2. Som studerande. Enligt studieledighetslagen har du rätt att vara ledig eller gå ner i arbetstid för studier. Du har rätt att vara ledig för den tid som studierna kräver det.

Lagen ger dig alltså rätt att gå ner i arbetstid om du är småbarnsförälder eller om du studerar. I andra fall behöver inte arbetsgivaren tillmötesgå ditt önskemål. Svaret på förfrågan om att få jobba deltid kan alltså bli nej, helt utan förhandling.

Gå ner i arbetstid som småbarnsförälder – så gör du

Vill du gå ner i arbetstid för att du har små barn så ska du ansöka om delledighet med eller utan föräldrapenning. Gäller det delledighet utan föräldrapenning har du rätt till förkortning av din ordinarie arbetstid med högst 25 procent. Denna regel gör att du kan jobba lägst 75 procent fram tills barnet fyllt åtta år. Ansöker du om delledighet och tar ut föräldrapenning så ska ledighetsperioden omfatta antingen tre fjärdedelar, halvtid, en fjärdedel eller en åttondel av en heltidstjänst.

Gå ner i arbetstid på grund av studier – så gör du

Du har rätt att vara helt tjänstledig för studier alternativt vara ledig den tid som studierna kräver. Arbetsgivaren kan inte neka dig ledighet eller att gå ner i tid för studier, men har möjlighet att skjuta upp din studieledighet i sex månader. Du bör därför vara ute i god tid och meddela din arbetsgivare om studier är skälet till att du vill gå ner i tid på jobbet.

Konsekvenser av att gå ner i arbetstid

Utöver mer fritid eller tid att fokusera på nya projekt så finns det konsekvenser med att gå ner på deltid och få kortare arbetstid. Många är av ekonomisk karaktär, men inte alla. Här presenterar vi några av de mer tongivande.

Mindre lön när du minskar din arbetstid

Den uppenbara konsekvensen av att gå ner på deltid är givetvis löneminskningen. Går du ner i tid på jobbet går du också ner i lön. Innan du fattar beslut bör du därför kalkylera om du har råd att förlora inkomst och hur det påverkar din eventuella familjs situation. Att förvärvsarbeta mindre kan samtidigt minska vissa utgifter, som bensin för att köra till jobbet eller betala luncher på stan fem dagar i veckan.

Försämrad pension när du minskar din arbetstid

Vad du tjänar påverkar dessutom hur mycket som sätts av till pensionen. Om du går ner i tid på jobbet minskas givetvis inbetalningen till din allmänna pension. Här finns dock ett undantag: Tjänar du mer än 45 000 kronor i månaden efter att du har gått ned i tid så sker ingen påverkan. Rädsla för en försämrad pension är dock ett vanligt skäl till att många undviker deltid.

Lägre SGI när du minskar din arbetstid

Går du ner i arbetstid och får en lägre lön så påverkar det även din sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Den ligger bland annat till grund för beräkning av din sjuk- och föräldrapenning. Ett tips är att du kontaktar Försäkringskassan och diskuterar konsekvenserna i ditt fall innan du tar ett beslut. När det gäller sjukpenning får du bara ersättning för den tid som du skulle ha jobbat. Jobbar du halvtid och blir sjuk får du bara sjukpenning för halvtid. Om du har ett arbete eller en livssituation som innebär att du ofta blir sjuk kan detta vara bra att väga in i ditt beslut.

Lägre a-kassa när du minskar din arbetstid

Även din a-kassa påverkas om du går ner i tid på jobbet. Detta beror på att ersättningen baseras på din lön och i vilken omfattning du jobbat de senaste tolv månaderna. Precis som med sjukpenning så får du bara ersättning från a-kassan för den tid som du skulle ha jobbat. Om du tror att du riskerar arbetslöshet kan även detta vara bra att ta hänsyn till innan du väljer väg.

Lika mycket jobb fast du minskat din arbetstid

Även om det inte är rimligt så kan det vara så att den som går ner på deltid får jobba mer intensivt och förväntas leverera mer än vad arbetstiden tillåter. Ibland lika mycket som en heltid, fast utan lön för heltid. Detta kan bero på arbetsplatsens kultur eller i yrken där individuell prestation ses som mycket viktigt. Detta kan givetvis leda till utmattning och att fritiden (som var målet för att gå ner i arbetstid) inte får lika hög kvalitet. Detta är något som du givetvis bör bevaka och inte acceptera.

Gå ner i tid på jobbet eller inte?

När vi gör karriär är ett av målen ofta att hitta jobb som passar oss, och där ingår en arbetstid som matchar vår livsstil och våra övriga livsmål. Att vilja gå ner i tid på jobbet för att få mer fritid och tid för annat är en god tanke.

En god livskvalitet är självklart något eftersträvansvärt! Att gå ner i arbetstid och arbeta färre timmar påverkar, som vi ovan tagit upp, inte bara hur mycket du får ut i lön. Just därför är det bra att ha alla fakta på bordet innan du agerar.

Det är alltid bra med en god dialog med din arbetsgivare när det handlar om att komma överens om att gå ner i arbetstid. Ibland kan möjligheten till distansarbete kanske ge den luft som krävs? Ibland kan tjänstledighet vara ett alternativ för att pröva något nytt. Oavsett din anledning till att du vill gå ner i tid på jobbet så är det en bra idé att ha en tydlig målsättning. Det underlättar bra beslut när det väl är dags.

Förhoppningsvis har denna artikel gett dig bra fakta oavsett hur du väljer att gå vidare – och om att gå ner i arbetstid är vad du faktiskt önskar.

Utforska fler artiklar