Anställningsavtal: Vad innehåller de?

Av Indeeds redaktionsteam

Publicerat 3 januari 2022

Indeeds redaktionsgrupp består av skickliga skribenter, researchers och ämnesexperter med olika bakgrund som använder Indeeds data för att vägleda dig och ge dig värdefulla karriärtips.

Ett anställningsavtal är ett avtal mellan dig som anställd och din arbetsgivare som reglerar din anställning. Själva avtalet måste inte vara skriftligt, utan kan vara muntligt, däremot måste arbetsgivaren informera den anställde om vissa uppgifter skriftligen, som t.ex. vilken typ av anställning det rör sig om, en beskrivning av arbetsuppgifterna och uppsägningstid.

Även om anställningsavtalet kan vara muntligt är det bäst att ha det skriftligt så att det inte uppstår några missförstånd om villkoren i det som kan vara avgörande för din ekonomi och din framtid. I den här artikeln går vi igenom vilka typer av anställningsavtal det finns och vad som ska finnas med.

Vad är ett anställningsavtal?

Ett anställningsavtal (eller anställningsbevis) innehåller villkoren för din anställning hos din arbetsgivare och reglerar dina och din arbetsgivares rättigheter och skyldigheter. Anställningsförhållandena regleras av Lagen om anställningsskydd, LAS. LAS finns till för att skydda dig som anställd och därför får villkoren i ditt anställningsavtal inte stå i strid med LAS. Dock kan vissa regler ersättas eller kompletteras genom ett kollektivavtal som anställningsavtalet då i stället utgår från, t.ex. regler om uppsägningstid och övertidsersättning.

Vad är ett kollektivavtal?

Ett kollektivavtal är ett avtal som en fackorganisation (eller ett fackförbund) och en arbetsgivarorganisation eller en enskild arbetsgivare inom en viss bransch har förhandlat fram och som reglerar anställningsvillkor för just den branschen. Eftersom kollektivavtal är anpassade efter en specifik bransch varierar de mellan olika branscher och yrkesområden även om de ofta reglerar samma saker som t.ex. pensioner, uppsägningstider, semester, löner och arbetstider. Är din arbetsgivare bunden av ett kollektivavtal utgår ditt anställningsavtal från kollektivavtalet.

I Sverige finns det för närvarande ingen lag som reglerar lägstalöner eller minimilöner, även om det i skrivande stund utövas påtryckningar från EU-parlamentet om att införa detta inom hela EU. Är din arbetsgivare ansluten till ett kollektivavtal finns det dock alltid regler och villkor om minimilöner och dessutom har du rätt till ett lönesamtal varje år där du har möjlighet att få löneförhöjning.

Vad ska ett anställningsavtal innehålla?

Ett anställningsavtal måste egentligen inte vara skriftligt, utan kan även vara muntligt. Din arbetsgivare ska dock ge dig vissa uppgifter skriftligen inom en månad från att du började arbeta. Detta gäller inte om anställningen är kortare än tre veckor. Det är de uppgifter som ett anställningsavtal minst ska innehålla och du bör kräva att få ett skriftligt anställningsavtal som både du och arbetsgivaren skriver under.

Namn och adress

Anställningsavtalet ska innehålla ditt namn, din adress och ditt personnummer samt arbetsgivarens namn, adress och organisationsnummer.

Tillträdesdatum

I avtalet ska det framgå vilket datum din anställning börjar.

En beskrivning av dina arbetsuppgifter

Det går att ha en kort beskrivning av arbetsuppgifterna i anställningsavtalet och sedan ett separat dokument med arbetsbeskrivningen. Det är viktigt att arbetsuppgifterna beskrivs så noggrant som möjligt då det annars kan uppstå konflikter om vilka dina arbetsuppgifter egentligen är och arbetsgivaren kan lägga till uppgifter och ansvarsområden som inte fanns med från början.

Anställningsform

I ditt anställningsavtal ska det stå vad du har för typ av anställning. Det finns egentligen bara två typer av anställningsformer: tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning. En tillsvidareanställning är en fast anställning och fortsätter fram tills den avslutas genom uppsägning. En tidsbegränsad anställning har ett specifikt slutdatum.

En provanställning är ingen anställning i sig utan en tidsbegränsad anställning där du får prova på att jobba i högst sex månader. Den här tidsfristen gäller enligt lag förutsatt att din arbetsgivare inte måste följa ett kollektivavtal som har andra regler för prövotid. Timanställning är inte heller en anställning utan innebär endast att du får betalt per timme och att den ska övergå i en tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning när den löper ut om både du och din arbetsgivare vill det.

Uppsägningstidens längd

Gäller det ett tillsvidareavtal ska uppsägningstiderna anges, alternativt en hänvisning till LAS, eller kollektivavtalet om arbetsgivaren är bunden till ett sådant.

Gäller det en tidsbegränsad anställning ska slutdatum för anställningen framgå och vilka regler som gäller för om den ska upphöra i förtid.

Om det gäller en provanställning ska det framgå hur länge prövoperioden varar.

Lön

Här ska information om ingångslön, när lönen betalas ut och eventuella löneförmåner framgå. Löneförmåner är en ersättning som din arbetsgivare kan ge dig i en annan form än pengar.

Det kan t.ex. handla om tjänstebil, mobiltelefon, dator, måltider eller friskvårdsbidrag som gör att du får en summa pengar som du kan använda för att t.ex. träna på gymmet eller gå och simma. Det kan också handla om flexibla arbetstider, sjukvårdsförsäkring, tjänstepension eller extra semesterdagar.

Arbetstid

Anställningsavtalet ska ange vilka arbetstider du har för en normal arbetsdag eller en normal arbetsvecka.

Semester

I ditt anställningsavtal ska det framgå hur många semesterdagar du har per år. Enligt Semesterlagen har du rätt till 25 semesterdagar per år.

Kollektivavtal

Det måste framgå om din arbetsgivare är ansluten till ett kollektivavtal och i så fall vilket.

Försäkringar

En arbetsgivare som är ansluten till ett kollektivavtal måste teckna avtalsförsäkringar för dig som anställd. Arbetsgivare som inte är bundna av ett kollektivavtal bestämmer själva om de vill teckna försäkringar eller inte.

Vanliga avtalsförsäkringar gäller tjänstepensioner, trygghetsförsäkringar vid arbetsskada, omställningsförsäkringar (om du blir uppsagd pga. arbetsbrist kan du få hjälp av Trygghetsfonden att söka nytt arbete) och tjänstegrupplivförsäkring (om du skulle avlida före din pension får dina efterlevande ett skattefritt belopp utbetalt).

Saker du bör tänka på

Om din arbetsgivare inte är ansluten till något kollektivavtal finns det flera saker som du bör tänka på, särskilt i förhållande till punkterna vi redan har gått igenom.

Pensionsavsättning

Ta reda på om din arbetsgivare har något tjänstepensionsavtal som ingår i din anställning. Är det så betalar din arbetsgivare in en summa från din lön varje månad till en tjänstepension hos ett försäkringsbolag eller en bank som din arbetsgivare har ett avtal med. Om inte kan du upprätta ett eget pensionssparande för detta då du går miste om stora insättningar till din framtida pension och tjänstepensionen utgör en stor del av din totala pension i slutändan.

Tydliga arbetsuppgifter och tydlig arbetsroll

Se till att det finns en tydlig arbetsbeskrivning i ditt anställningsavtal, eller att du får ett separat dokument med en arbetsbeskrivning där det tydligt framgår vad du har för roll och vad du förväntas göra, vad som ska uppnås med ditt arbete, om dina arbetsuppgifter ska utföras på ett särskilt sätt, vem du ska vända dig till om du behöver hjälp och vad du ska prioritera när tiden inte räcker till.

Är ditt ansvarsområde inte tillräckligt tydligt finns det en risk för att du får fler arbetsuppgifter på ditt bord som inte ingick i din roll från början. Vill din arbetsgivare ge dig fler arbetsuppgifter bör du få dem nedskrivna i arbetsbeskrivningen. Får du fler ansvarsområden och uppgifter kan detta även vara ett tillfälle att förhandla om din lön.

Ersättning för övertid

Se till så att du får ersättning eller annan kompensation för den övertid du arbetar. Har din arbetsplats ett kollektivavtal kan övertidsersättningen ha avtalats bort men kompenseras på annat sätt, t.ex. genom ledighet. Annars gäller maximalt 50 timmars övertid per månad och totalt 200 timmar under ett år.

Sjukförsäkring

Skulle du bli sjuk har du rätt till sjuklön med karensavdrag från din arbetsgivare de 14 första dagarna du är sjuk. Du måste kunna styrka din sjukdom genom läkarintyg om du är sjuk längre än sju dagar. Är du sjuk längre än 14 dagar får du en ersättning från Försäkringskassan som motsvarar cirka 80 % av din sjukpenningsgrundande inkomst.

Dock finns det ett tak för ersättningen och det sänks också om du är sjuk en längre tid. Har din arbetsgivare kollektivavtal kan du få fortsatt sjuklön som gör att du får 90 % av din lön i stället för 80 %. Har din arbetsgivare inget kollektivavtal finns det möjlighet att skaffa en privat sjukförsäkring eller inkomstförsäkring som täcker upp för dig om du skulle bli sjuk eller arbetslös.

Lönerevision

Är din arbetsgivare ansluten till ett kollektivavtal har du rätt till ett årligt lönesamtal. Om inte så bör det stå med i anställningsavtalet när lönerevision ska ske, dvs. när du har möjlighet att diskutera din lön med din arbetsgivare och få chans till en löneförhöjning.

Skydda dig

Var inte rädd för att diskutera och förhandla om ditt anställningsavtal och villkoren i det innan du skriver på. Är du ansluten till en fackorganisation (eller ett fackförbund) kan du kontakta den för att diskutera innehållet. Ta reda på om arbetsgivaren är ansluten till ett kollektivavtal och vad som står i det. Är arbetsgivaren inte bunden av något kollektivavtal bör du se till så att alla punkter vi har gått igenom ovan finns med. Ta reda på vad genomsnittslönen ligger på för ditt yrke så att du vet på ett ungefär hur mycket du kan begära. Se till att du får ett skriftligt anställningsavtal.

Utforska fler artiklar