Karriärutveckling

Hur fungerar tjänstledighet?

Tjänstledighet är kort och gott en form av ledighet du tar från din arbetsgivare, men utan betalning. Denna typ av ledighet kan användas för ett flertal syften, exempelvis för att studera, starta ett företag eller skriva en bok. Hur länge du har rätt att vara tjänstledig påverkas av ett flertal olika faktorer, och detsamma gäller för huruvida du tjänar in några semesterdagar eller inte under din tjänstledighet. Detta regleras vanligtvis av lagstadgade regler, lokala bestämmelser eller kollektivavtal.

Vad tjänstledighet är och hur det fungerar

Tjänstledighet är en typ av ledighet utan kompensation. Det betyder att du varken får lön eller semesterersättning när du är tjänstledig. Ledighetens längd kan variera, men tjänstledighet som varar någonstans mellan 6–36 månader är vanligt vid studier, medan 1 månads tjänstledighet kan användas för andra ändamål, exempelvis att renovera huset eller testa att skriva en bok.

Några vanliga krav som ställs när du vill vara tjänstledig

Om du vill vara tjänstledig finns det vanligtvis några olika krav som du måste uppfylla. Detta kan exempelvis vara att du ska ha varit anställd i minst 6 månader i sträck, eller minst 12 månader totalt sett under en period på 24 månader. Ett annat vanligt krav är att du måste uppge en giltig anledning, exempelvis studier, start av företag eller vård av anhörig.

7 vanliga anledningar till att vara tjänstledig

Nedanstående är exempel på varför man kan vilja vara tjänstledig:

Studier

Att ta tjänstledigt för studier är en av de vanligaste anledningarna till tjänstledighet. De flesta arbetsgivare uppmuntrar till detta, inte minst om utbildningen på något sätt kan vara till nytta för arbetsgivaren, exempelvis att du återvänder med nya kunskaper och erfarenheter. Om du har varit anställd i minst 6 månader eller sammanlagt 12 månader under de senaste 2 åren hos din arbetsgivare, har du en lagstadgad rätt att vara tjänstledig för studier.

Viktigt att tänka på är att arbetsgivaren har rätt att skjuta på studieledigheten. 6 månader är vanligt, men kontrollera så att ditt kollektivavtal inte säger något annat.

Studietiden varar vanligtvis mellan 6–36 månader, men kan självklart vara kortare eller längre än så. Du har rätt att vara studieledig under hela den beräknade studietiden.

Start av företag

Om du funderar på att starta ett eget företag, kan du ta tjänstledigt från jobbet. Ungefär samma regler som gäller vid studier gäller även här, men ditt nya företag får inte krocka med den verksamhet som bedrivs i det företag där du är anställd. Det betyder att du inte har rätt att vara tjänstledig från en redovisningsfirma om du tänker starta precis samma verksamhet.

Det spelar ingen roll om du vill starta aktiebolag, enskild firma eller någon annan bolagsform, det är samma regler som gäller oavsett.

Privata angelägenheter

Om du har privata angelägenheter att ta hand om, oavsett vad det är, kan du alltid ansöka om tjänstledighet. Din arbetsgivare har dock ingen skyldighet att bevilja detta, så som de har vid studier eller start av företag. Om du har bra kontakt med din arbetsgivare finns det dock möjlighet att du får igenom din ansökan, speciellt om du kan uppge bra anledningar.

Ett exempel på en privat angelägenhet kan vara att du vill åka på en längre utlandsresa. Vissa arbetsgivare uppmuntrar till detta, medan andra arbetsgivare inte godkänner dessa typer av tjänstledigheter.

Test av nytt jobb

Om du vill testa ett nytt jobb, kan du ansöka om tjänstledighet. Till skillnad från test av att bedriva egen verksamhet, finns det inget i lagen som gör att arbetsgivaren måste bevilja detta. De har rätt att neka dig möjligheten att ta tjänstledighet för test av nytt jobb. Om du är intresserad av att testa ett nytt jobb utan att säga upp dig, skadar det inte att skicka in en ansökan för att se vad din arbetsgivare säger.

Sjukskrivning

Ska man vara tjänstledig när man är sjuk? Ska man inte vara sjukskriven i sådana fall? I det här fallet går det faktiskt att ta tjänstledigt från jobbet för att testa ett nytt jobb, men bara om du inte kan utföra dina arbetsuppgifter hos den första arbetsgivaren. Detta gäller mellan dag 90–180 fram till och med den 365:e dagen. Utöver detta har arbetsgivaren rätt att neka dig.

Det här kan exempelvis vara ett bra alternativ om du tror att sannolikheten är liten för att du kommer att kunna utföra dina ordinarie arbetsuppgifter när du kommer tillbaka från sjukdom eller skada, men inte har möjlighet att få en ny tjänst eller arbetsuppgifter inom den organisation där du är anställd.

Militärtjänstgöring

Är du intresserad av att genomföra grundläggande militärutbildning (GMU)? Visste du att du kan ta tjänstledigt från jobbet för att göra det? Ja, det stämmer faktiskt. Arbetsgivare får inte neka tjänstledighet för militärtjänstgöring. Om du har ansökt om grundläggande militärutbildning och blir antagen, kan du därmed vara säker på att din arbetsgivare ger dig tillstånd för tjänstledigheten.

Vård av närstående

Du kan vara tjänstledig för vård av närstående. Detta kan exempelvis handla om att du vårdar ditt barn, sambo, förälder eller annan närstående. Gränsen går vid 100 dagar, sedan kan arbetsgivaren be dig att komma tillbaka till arbetet. Om ni är flera som tar hand om den sjuka eller skadade personen får ni dela på dessa 100 dagar. Ni kan därmed inte ta ut 100 dagar var. Din arbetsgivare kan dock bevilja dig fler dagar än så om det skulle behövas.

Hur länge du får vara tjänstledig

Hur länge du får vara tjänstledig beror på ett flertal olika faktorer, varav några av de viktigaste är:

  • Arbetsgivaren. Hur länge du får vara tjänstledig har bland annat med bestämda regler att göra, men det har även att göra med hur generös din arbetsgivare är. Vissa arbetsgivare beviljar de flesta tjänstledigheter för att hålla sina anställda nöjda, medan andra är betydligt mer restriktiva. Om du funderar på att vara tjänstledig, bör du därför prata med din arbetsgivare i god tid. På så sätt får de tid att planera för den tid du är borta från jobbet.
  • Anledningen till tjänstledigheten. Den tillåtna längden för tjänstledigheten har även att göra med vilken anledning du uppger för tjänstledigheten. Vid studier kan du vara ledig under hela studietiden, oavsett om det är 6 månader, 3 eller 5 år. Om du vill vara tjänstledig för vård av närstående har du dock endast 100 dagar, sedan är det upp till arbetsgivaren om de vill bevilja mer eller inte.
  • Om din roll är lätt att fylla eller inte. Det här varierar självklart mycket mellan olika arbetsplatser. Men om du besitter specialistkompetens som är svår att ersätta kan du räkna med att det blir svårare för dig att ta tjänstledigt, jämfört med den som har en tjänst som är lätt att ersätta.

5 saker du bör tänka på om du vill ta tjänstledigt

Följande saker kan vara bra att tänka på om du funderar på att ta tjänstledigt.

  • Att du har tillräckligt med sparpengar för att finansiera din ledighet. Om du tar tjänstledigt för att testa att starta ditt eget företag, för att skriva en bok, eller för att åka på en lång resa, bör du se till att du har tillräckligt med sparpengar för att kunna finansiera ditt liv utan den inkomst du tidigare fick från din anställning. Räkna ut hur mycket du behöver för att klara dig varje månad under den tid du planerar att vara tjänstledig. Ha gärna en extra buffert för oväntade utgifter, eller om du inte får komma tillbaka till jobbet omedelbart.
  • Att du förstår att det inte är säkert att du får komma tillbaka till arbetet omgående. Det är inte säkert att du får komma tillbaka till jobbet omgående. Om du är tjänstledig mindre än ett år, har arbetsgivaren rätt att skjuta på din återkomst i två veckor från och med det datum du tillkännagav att du vill komma tillbaka. Om du har varit tjänstledig i mer än ett år, är det istället en månad som gäller.
  • Att du måste meddela din arbetsgivare om något förändras. Om du exempelvis slutar studera under din tjänstledighet, bör du meddela din arbetsgivare om detta. Detta är även till din fördel. Du får möjlighet att komma tillbaka till arbetet tidigare om du omedelbart meddelar din arbetsgivare om förändringen i din tjänstledighet.
  • Ta reda på dina rättigheter. Innan du pratar med din arbetsgivare kan det vara bra att du tar reda på dina rättigheter. Om din arbetsplats har kollektivavtal kan du läsa igenom detta, alternativt ta kontakt med en facklig representant. Om detta inte finns kan du alltid försöka hitta svar på internet, alternativt prata med din arbetsgivare och hoppas att de har koll på vad som gäller.
  • Ha en tydlig plan för vad du ska göra. Innan du tar tjänstledigt kan det vara bra att utarbeta en tydlig plan för vad som ska göras. Exempelvis att du ska studera i 3 år för att sedan utvärdera om du ska fortsätta med en masterexamen. Om du ska starta ett företag kan du utarbeta en tydlig affärsplan, tillsammans med en bestämmelse för att du återgår till ditt jobb om du inte uppnår x inom x antal månader/år. Oavsett anledning till tjänstledigheten är det en bra idé att ha en klar och tydlig plan. På så sätt kommer du att kunna ta snabba och bra beslut när det väl är dags.

Relaterat

Se mer 

Hur man gör en framgångsrik PowerPoint-presentation

Det finns en hel del saker du måste tänka på för att lyckas med din PowerPoint-presentation. Ta del av våra 8 tips för att ta din presentation till nästa nivå!

Att hantera stress på jobbet: mindfulnessövningar för att avlägsna stress

Med våra 7 olika mindfulnessövningar kan du minska din stress, eller bli av med den helt och hållet. Detta är perfekt om du känner dig stressad på jobbet!