Vad är kognitiv beteendeterapi?

Uppdaterat 23 maj 2023

Vad botar kognitiv beteendeterapi? Hur jobbar man med den? Oavsett om du går i tankarna att lära dig att utföra terapin eller skulle ha nytta av den för eget bruk kan den här introduktionen vara till hjälp.

I den här artikeln kan du bland annat läsa om vad kognitiv beteendeterapi är, hur dess historia ser ut samt hur terapiformen används idag.

Kognitiv beteendeterapi – vad är det?

Undrar du vad kognitiv beteendeterapi är? Med åren har terapiformen utvecklats och anpassats för en mängd olika psykologiska besvär. Därför är begreppet kognitiv beteendeterapi idag ett samlingsnamn för ett flertal terapimetoder snarare än en terapimetod i sig.

Den kognitiva beteendeterapin – ofta förkortad KBT – har snabbt utvecklats till något av ett universalverktyg vid många av de vanligaste psykologiska behandlingarna. Den här artikeln ger dig en beskrivning av terapins bakgrund, var den kan användas samt några exempel på hur den har utvecklats till nästan helt nya terapiformer. Du kommer att få veta mer om följande:

anledningen till varför KBT är en dominerande terapiform
historia och centrala delar av KBT
arbete med KBT
varianter av KBT och var de passar bäst
upplägg och genomförande
bota eller lindra med KBT.

KBT – dominerar av en anledning

Kognitiv beteendeterapi har kommit att bli en av de dominerande terapiformerna eftersom den har visat sig ha god effekt när det gäller att antingen bota eller lindra en lång rad psykologiska besvär. KBT kan enligt 1177 användas vid behandling av bland annat:

OCD (tvångssyndrom)
fobier
depression
ätstörningar.

Listan kan göras längre. KBT används för att behandla flera av samtidens stora folksjukdomar. Enligt Folkhälsomyndigheten lider exempelvis nära hälften av alla i åldern 45–64 år av sömnbesvär.

Observera att inga av de företag, institutioner eller organisationer som nämns i den här artikeln är anslutna till Indeed.

Den kognitiva beteendeterapins historia och centrala delar

Enligt Socialstyrelsen är syftet med KBT att minska symptom och förebygga återkomsten av psykologiska problem. Detta görs genom att ersätta tankar, känslor och beteenden som kan tänkas skapa dessa problem med mer funktionella varianter. Den kognitiva beteendeterapins historia inleddes för över hundra år sedan och har sedan dess fått en stor roll inom vården av psykologiska besvär.

Beteendeterapi

Det är främst tack vare John B. Watsons och B.F. Skinners insatser i början av 1900-talet som vi kan räkna med beteendeterapi (BT) i den psykiatriska vården idag. Denna renodla terapiform användes då – och än idag – oftast för att bota specifika fobier av skilda slag. Ett av de centrala momenten i terapiformen är något som kallas exponering. Detta går ut på att successivt närma sig det som väcker obehag och att stå ut med ångesten som exponeringen medför för att genom detta kunna arbeta bort fobin.

Den kognitiva delen

Under 1960-talet utvecklades en kognitiv del av terapin som skapade möjligheten att arbeta med tankemönster. Arbetet går ut på att identifiera, testa och utveckla mer konstruktiva tankemönster. Det är i kombinationen av det terapeutiska arbetet med både tanke och beteende som KBT har utvecklats till en mycket användbar metod mot psykisk ohälsa.

Centrala delar av KBT

En central del i terapin är vikten som läggs vid relationen mellan tanke, känsla och handling. Här utgår man ifrån att tankar leder till känslor som i sin tur leder till eller förhindrar ett beteende. En negativ tanke kan skapa ångest som gör det motigare för individen att välja konstruktiva vägar genom livet.

En annan central del i terapin kommer från inlärningsteorier. Dessa pekar på möjligheten att lära sig nya och mer konstruktiva sätt att tänka, känna och handla. Det betyder att en nyckel till själva botandet eller lindringen ligger i att finna och utmana gamla tankar och beteende för att på så vis ge plats för konstruktiva sätt att tänka, känna och agera.

Här skiljer sig kognitiv beteendeterapi tydligt från exempelvis psykodynamisk psykoterapi (PDT), som jämte KBT är en vårdens vanligaste terapiformer.

Psykodynamisk psykoterapi jämfört med kognitiv beteendeterapi

Psykodynamisk psykoterapi är förenklat terapi genom tanke och känsla. Likt KBT är även PDT ett samlingsnamn för en mängd terapiformer. Socialstyrelsen beskriver att syftet med PDT är att minska psykiska symptom genom att ge personen som går igenom behandlingen ökad kontakt med och förståelse för hur relation till både sig själv och omvärlden ser ut.

Mycket av psykodynamisk psykoterapi handlar om att gå till botten med vad som en gång skapat grunden till patientens besvär. Det mesta av det terapeutiska arbetet sker främst genom samtal och reflektion.

Kognitiv beteendeterapi fokuserar inte lika mycket på att få klarhet i vad som ligger till grund för besvär. I stället kretsar KBT kring att utveckla nya tankar och beteenden som fungerar bättre i patientens relation till omvärlden och sig själv.

Att arbeta med kognitiv beteendeterapi

Det finns ingen skyddad yrkestitel kring kognitiv beteendeterapi i sig. Däremot kan du via universitet eller högskola läsa dig till en legitimation för yrket som psykoterapeut med inriktning mot just KBT.

Du måste dock inte vara legitimerad psykoterapeut för att få utföra kognitiv beteendeterapi. Du kan till exempel använda dig av KBT i arbetet som kurator eller utföra terapin hos privata arbetsgivare eller i egen regi. Då kan det räcka med att du har studerat KBT steg 1, men helst även steg 2, hos någon utbildningsanordnare.

Lär mer:

Varianter av kognitiv beteendeterapi och var de passar bäst

Vilken terapiform som faktiskt fungerar bäst beror förstås på vilken typ av besvär man lider av och på hur mottaglig man är för själva terapin. Kognitiv beteendeterapi anpassas till det psykologiska besvär som ska behandlas. Vanligtvis handlar det då om att anpassa förhållandet mellan de kognitiva och beteendemässiga delarna.

Vid fobier – mer tyngd på beteendeterapi

Behandlingen av diverse fobier, som spindelfobier eller social fobi, lutar sig mer mot beteendeterapeutisk exponering än mot att kognitivt identifiera och ersätta negativa tankar, känslor och beteenden som relaterar till fobin. Båda delar ingår dock i någon mån, även om beteendedelen upptar merparten av behandlingen.

Vid depression och ångest – mer tyngd på kognitiv terapi

Den kognitiva delen av KBT har större betydelse när det kommer till att behandla exempelvis depression eller mer allmän ångest. I dessa fall är det viktigare att komma åt och bearbeta de tankar, känslor och beteenden som ligger bakom besvären.

Här handlar det bland annat om att bryta tankemönster. Det kan till exempel vara tankar som överskattar risker och faror och gör rädslan att misslyckas förlamande stor, vilket i sin tur kan leda till prestationsångest eller utmattningsdepression. Detta är vanliga besvär som vi kan stöta på i arbets- och studielivet och andra situationer där vi ska prestera inför andra.

Relaterade artiklar:

KBT med tillägg av acceptans – Act and Commitment Therapy

Med åren har kognitiv beteendeterapi även fått mer bestånden varianter. Här kan nämnas Act and Commitment Therapy (ACT), som utvecklades av Steven C. Hayes, Kirk Strohsal och Kelly Wilson i slutet av 1990-talet. Terapin hjälper patienter att i större utsträckning acceptera verkligheten som den är i stället för att försöka förändra den.

Dessutom inriktar sig ACT på att utveckla en mer medveten närvaro som ett verktyg för att kunna fokusera på annat än negativa tankar kring förfluten tid, nuet och framtiden. Terapiformen har enligt American Psychology Association (APA) visat sig vara särskilt användbar vid behandling av depression, missbruk och kronisk smärta.

KBT med tillägg av emotionsteori – dialektisk beteende terapi

Dialektisk beteendeterapi (DBT) har också blivit en etablerad undervariant till kognitiv beteendeterapi. Marsha Linehan kompletterade den kognitiva beteendeterapin med emotionsteori under 1990-talet.

Utvecklingen innebär att terapeuten och patienten aktivt arbetar mot mer emotionell stabilitet genom acceptans och förändring. Som en del i det arbetet ingår även att träna sig på mer medveten närvaro. Ursprungligen utvecklades metoden för att behandla patienter med självskadebeteenden men har senare utvecklats för att även behandla personer med ätstörningar, posttraumatisk stress, missbruk och depression.

Upplägg och utförande

I traditionell form ges kognitiv beteendeterapi genom ett möte med en terapeut ungefär en gång i veckan under 5–20 veckor. Flera av terapivarianterna kan också helt eller delvis hållas över internet. Ett par fysiska möten kan dock ändå behövas i början, där terapeuten och patienten bland annat gör en beteendeanalys och sätter upp mål. Några av dessa mål kan vara att

välja ut områden att fokusera på
lära sig strategier och metoder
få klarhet i hur besvären visar sig
förstå vad som orsakar besvären.

Dessa steg leder fram till ett utgångsläge för planeringen av insatserna. Utgångsläget fungerar också som något att jämföra med för att kunna se om behandlingen ger någon förbättring.

Efter beteendeanalysen kommer terapeuten och patienten överens om en behandlingsplan. Denna kan också revideras längs vägen beroende på hur behandlingen går. Insatserna kan nämligen leda till nya insikter om vad som kan vara mest värt att fokusera på framöver.

Hur planen och insatserna ser ut beror på vilka besvär som behandlas. Det kan till exempel handla om exponering för den som har en specifik fobi eller avslappningsövningar för en person med oro och ångest.

Bota eller lindra med KBT

Även om inte alla psykiska besvär kan botas så kan flera av dem lindras. Lindring genom kognitiv beteendeterapi går i flera fall ut på att patienten görs uppmärksam på hur sjukdomens symptom uppstår. Sedan får patienten lära sig strategier för att så långt som möjligt undvika att själv utlösa symptomen.

För att ta ett mycket förenklat exempel kan det handla om att en person som befinner sig i ett missbruk lär sig att se och undvika situationer som har potential att leda till återfall. Den missbrukande patienten blir inte fri från suget men kan däremot, genom terapin, lättare undvika att följa det.

Bota, lindra men också utveckla

Kognitiv beteendeterapi dominerar inom psykoterapin genom dess förmåga att med relativt små medel kunna bota eller lindra en lång rad psykologiska besvär. Dess fokus på att ändra tankar och beteenden ger patienten möjlighet att utvecklas till en bättre fungerande individ.

Terapin som sådan ligger nära metoder för personlig utveckling, och det krävs egentligen ingen sjukdom för att du ska kunna utveckla tankar, känslor och handlingar mot något som ger både dig och din omgivning större nytta och glädje. Kanske är det där du är idag – redo att utvecklas, oavsett ditt utgångsläge? Då är du redan igång.

Dela