Rörmokare: tre sätt att bli VVS-montör (och ett bonustips)

Rörmokaryrket, eller VVS-montör som det kallas idag, är en traditionell profession som genomgått en stor förändring under senare år. I takt med att våra hem, industrier och kontor blir alltmer avancerade ökar kraven på de som bygger, underhåller och renoverar dem.

Vad gör en rörmokare?

En rörmokare behöver alltjämt ha goda kunskaper kring material, svetsning och lödning, men idag är vi vana vid mycket mer tekniskt avancerade funktioner och lösningar i våra fastigheter. Vi har avancerade värmepannor och pumpar, golvvärmesystem med shuntcentraler som justerar och fördelar värme över dygnets alla timmar och husets kvadratmeter. Rör i bostäder förutsätts vara dolt monterade, inte bara för att underlätta städning, men kanske framförallt för att det ska se snyggt ut.

Rörläggaryrket är egentligen inte bara ett enda. Det finns flera olika inriktningar beroende på vad du arbetar med. Här har vi samlat all information om vad en vvs-montör gör.

Servicemontör

En rörmokare kan vara servicemontör som kör runt i skåpbil och utför underhåll och reparationer i mindre skala, som att byta läckande kranar och fixa avlopp. Till arbetsuppgifterna hör även att beräkna och montera nya anläggningar, kanske vid badrums- eller köksrenoveringar.

Industrimontör

En rörläggare kan också arbeta som industrimontör och installera stora och komplexa rörsystem, ofta i livsmedelsindustrier, kemiska fabriker och kanske raffinaderier.

VVS-montör vid entreprenader

Andra VVS-montörer jobbar med renoveringar och nybyggen på större entreprenader, medan vissa installerar sprinklersystem för brandbekämpning i fastigheter eller utför service på befintliga anläggningar.

Isoleringsmontör

Det finns till och med isoleringsmontörer vars huvudsakliga uppgift är att isolera rör som transporterar värme eller kyla för att minska energiförluster.

Skillnader och likheter

Alla inriktningar kräver olika kompetenser förutom den praktiska och teoretiska grunden. Exempelvis behöver servicemontören vara bra på att hantera de kunder som han eller hon möter under sin arbetsdag. Industrirörmontören ska gärna vara en fena på svetsning.

Relaterad artikel:

• Hur man blir svetsare och vad som krävs.

• Vad gör en rörmokare?

• Vad gör en VVS-ingenjör?

Vissa, framför allt de som arbetar vid större entreprenadprojekt eller industribyggen behöver vara beredda på att arbeta på annan ort än hemstaden under längre perioder.

Gemensamt för samtliga inriktningar är att yrket innebär en spännande kombination av teori och praktiskt arbete. Utvecklingen står inte still och det kommer ständigt nya lösningar och ny teknik samtidigt som branschregler förändras och kräver att den som arbetar i branschen är ständigt uppdaterad. Det är en bransch som inte kan flytta utomlands, rörinstallationer och service måste av naturliga skäl alltid göras i Sverige.

Framtidsutsikter

Arbetsmarknaden ser ljus ut. Det råder brist på certifierade rörmokare och lönerna är goda i jämförelse med andra yrkesgrupper i bygg- och fastighetsbranschen.

Läs mer: Så mycket tjänar en rörmokare.

Hur blir man rörmokare?

Vilka vägar finns det till yrket VVS-montör? Vi listar de olika sätt du kan bli rörmokare på.

Gymnasieutbildning

Om du fortfarande går i grundskolan och är sugen på en karriär som rörmokare eller VVS-montör är den självklara vägen att söka till VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet. Det är ett gymnasieprogram som finns på många orter i Sverige som ger en yrkesexamen så att du kan börja jobba direkt efter studentavslutningen. Det går också bra att fortsätta att vidareutbilda sig inom yrkeshögskolan. I utbildningen finns fyra olika inriktningar; fastighet, kyl- och värmepumpsteknik, VVS samt ventilation. Du väljer inriktning, antingen redan vid antagning, medan vissa skolor låter dig gå det första året innan du väljer inför det andra året.

Vad ingår i utbildningen?

Oavsett vid vilken gymnasieskola du läser VVS- och fastighetsprogrammet ingår alla de ämnen som är gymnasiegemensamma. Med det menas de som ingår i alla gymnasieutbildningar. Exempel på dessa är engelska, historia, idrott och matematik. Utöver det är en del av utbildningen specifik för VVS- och fastighetsprogrammet. Här läser du ämnen som elkraftteknik samt verktygs- och materialhantering. En del av programmet ät avsatt för de ämnen som hör till den inriktning du valt. Den som väljer fastighetsinriktning får plugga praktisk ellära och fastighetsförvaltning. Har du valt kyl- och värmepumpsteknik är just dessa kurser specifika för inriktningen. Blivande VVS-montörer pluggar bland annat sanitetsteknik och värmeteknik. Inriktningen ventilation, slutligen, fokuserar på ventilationsmontering och ventilationsservice.

Utöver dessa finns en palett av fördjupningskurser inom ramen för utbildningens programfördjupning som kan erbjudas. Exempel på fördjupningskurser är olika typer av svetsteknik, industrirörteknik, kurser i styr- och reglerteknik och mätteknik.

Glöm inte praktiken

En viktig del av VVS- och fastighetsprogrammet är praktiken, eller arbetsplatsförlagt lärande, APL som det egentligen kallas. Det ger möjlighet både att få en inblick i vad yrket innebär i verkligheten och att börja få praktisk erfarenhet.

Efter gymnasieutbildningen genom VVS- och fastighetsprogrammet är det dags att söka den lärlingsanställning som du behöver arbeta i under två år innan du kan göra gesällprov eller branschprov för att få branschcertifikat och bli certifierad inom ditt område.

Läs mer: Så skriver du personligt brev för praktikplats

Komvux

Om är 20 år eller äldre och redan gått gymnasiet eller har en oavslutad gymnasieutbildning i bagaget är det inte kört. Du kan bli rörmokare ändå. Ett sätt att bli rörmokare i vuxen ålder är genom att gå en komvuxutbildning.

Vem får söka?

Du får söka en vuxenutbildning på gymnasienivå via Komvux det år du fyller 20 år, men det är din hemkommun som avgör om du får gå den eller inte. Det är kostnadsfritt att plugga på Komvux och du har rätt att söka studiemedel genom CSN. För att komma in på en yrkesvux-utbildning, som den också kallas, sådan krävs att du har grundläggande behörighet från gymnasiet. Det innebär att du ska ha godkänt betyg i matematik, svenska och engelska på A-nivå. Om du saknar detta behöver du läsa in dessa kurser först.

Vad ingår i utbildningen?

När du väl börjat på komvuxutbildningen är innehållet till stor del samma som på gymnasieutbildningen, med samma typer av kurser. Det som skiljer är att upplägget för studierna är anpassat för vuxna. Det innebär att det är större fokus på självstudier och du får mer eget ansvar. Utbildningen är på cirka 70 veckor, men precis som för gymnasieutbildade VVS-montörer behöver du arbeta i en lärlingsanställning under två år efter skolan för att sedan göra ett branschprov eller "gesällprov" för att bli certifierad. Det är din arbetsledare som avgör när du är mogen att göra provet, men du kan inte göra det förrän efter två års lärlingsanställning.

Företagslärling

En tredje väg in i rörmokaryrket är att vara företagslärling. Det innebär att du får en anställning som lärling på ett VVS-företag som är anslutet till Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl. Det är inte en snabb väg till yrkescertifikat. Det tar cirka fem år att bli VVS-montör eller industrirörmontör som företagslärling, och det är VVS-branschens yrkesnämnd som har tagit fram en plan som anger hur många timmar du som elev ska arbeta med de olika momenten som ingår. Dessutom krävs det en teoretisk utbildning på 12 till 16 veckor, men den teoretiska delen kan läsas på distans.

Vad krävs för att bli företagslärling?

Precis som för gymnasieutbildade eller de som går komvuxutbildning behöver du göra ett branschprov för att bli certifierad. Då måste du ha genomfört de yrkesteoretiska kurserna med godkänt resultat och även ha godkänt i gymnasiets kärnämnen. Det innebär svenska, engelska och matematik. Om du inte har det kan det vara läge att läsa in dessa kurser via Komvux innan du påbörjar din lärlingsanställning.

Att bli rörmokare som företagslärling hör inte till de vanligare sätten, det kräver att du hittar ett företag som är beredd att satsa ganska mycket tid och kanske även pengar på dig. Företaget kan dock söka visst ekonomiskt stöd under 12 månader. Det kallas "yrkesintroduktionsanställning" och motsvarar arbetsgivaravgiften samt ett så kallat handledarbidrag och söks via Arbetsförmedlingen.

Validering

Om du arbetat länge som montör på ett företag som inte är anslutet till Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl, eller kanske har arbetat i ett annat land som rörmokare är det inte kört. Du kan få dina kunskaper validerade. Det innebär att du ansöker om att få dina kunskaper testade för att kontrollera om de överensstämmer med de krav som ställs på de som gått utbildning och haft lärlingsanställning. I dagsläget genomförs valideringar i Katrineholm, Hässleholm och Stockholm.

YH-utbildning (bonustipset)

Yrkeshögskolan, YH, är ett sätt att skaffa sig yrkesutbildning inom områden där det finns goda arbetsmöjligheter och framtidsutsikter. Det finns ett antal YH-utbildningar inom fastighets- och VVS-branschen, men i dagsläget ligger snarare fokus på projektledarutbildningar och utbildningar för ingenjörer till branschen. Det finns ingen som är direkt riktad mot den som vill arbeta mer praktiskt som rörmokare eller VVS-montör, men du får arbeta med liknande uppgifter som rörmokare, om än med ett mer teoretiskt fokus än de riktiga VVS-montörerna.

Så, är du sugen på ett jobb som innebär en kombination av praktiskt arbete med goda framtidsutsikter och förhållandevis bra lön, finns det flera olika sätt att bli rörmokare, antingen genom gymnasiet, yrkesvux, eller som företagslärling. Om du redan arbetat med rör i ett annat land är validering av dina kunskaper ett utmärkt sätt att komma in på den svenska arbetsmarknaden för att arbeta med något du redan kan.

Läs mer:

• Så mycket har en byggnadsarbetare i lön

• Anläggningsarbetare: lön, kollektivavtal och vidareutbildning

Observera att inga av de företag, institutioner eller organisationer som nämns i den här artikeln är anslutna till Indeed.