Forskningsassistent | Lön, arbetsuppgifter och arbetsplatser

Av Indeeds redaktionsteam

Publicerat 22 april 2022

Indeeds redaktionsgrupp består av skickliga skribenter, researchers och ämnesexperter med olika bakgrund som använder Indeeds data för att vägleda dig och ge dig värdefulla karriärtips.

Forskningsassistenter arbetar tillsammans med forskare och forskargrupper för att systematiskt leta efter och utvärdera ny kunskap, som även kan leda till nya upptäckter. Vad du kan få i lön som forskningsassistent beror på flera olika faktorer. Det finns ett stort antal olika forskningsområden, olika typer av arbetsuppgifter och olika slags arbetsgivare.

I den här artikeln kan du läsa vad forskningsassistenter har i genomsnittlig lön och vilka löneskillnader det finns mellan könen, men också mellan den privata och statliga sektorn. Du får också kunskap om vad en forskningsassistent gör, fem saker som kan påverka din lön och var du kan arbeta. Till sist får du veta vad som krävs för att bli forskningsassistent.

Vad tjänar en forskningsassistent?

Statistiska Centralbyrån klassificerar forskningsassistenter som ”övriga handläggare”. Inom det yrket är den genomsnittliga månadslönen 34 600 kronor per månad före skatt. Kvinnliga forskningsassistenter tjänar nästan 5000 kronor mindre per månad. Kvinnor har då en genomsnittlig lön på 33 400 kronor jämfört med män som har 37 500 kronor i genomsnitt.

Stora skillnader mellan privat och offentlig sektor

Det som markant kan påverka din lön som forskningsassistent är om du arbetar inom den privata eller offentliga sektorn. Den genomsnittliga löneskillnaden var 11 000 kronor per månad under 2020, men skillnaden kan vara större beroende på ditt kön. Den genomsnittliga månadslönen för en offentligt anställd forskningsassistent var 32 200 kronor per månad under 2020, medan en privatanställd forskningsassistent tjänade 43 200 kronor före skatt.

Män i privat tjänst tjänar mest

Manliga forskningsassistenter i privat tjänst i åldern 45–54 år tjänade mest under 2020. Deras genomsnittslön var 47 000 per månad. Den lägsta lönen för män i privat anställning var i åldersgruppen 25–34 år med en genomsnittlig månadslön på 37 300 kronor. Nästa åldersgrupp tjänade drygt 7000 kronor mer i snitt. Löneutvecklingen för män i den privata sektorn är därför god, men avtar de sista 10 arbetsåren.

Låg löneutveckling för kvinnor i privat anställning

Kvinnliga forskningsassistenter som arbetade i den privata sektorn under 2020 kunde förvänta sig en genomsnittslön på runt 43 000 kronor per månad. Bara i åldern 25–34 år var månadslönen lägre och låg då på 34 300 kronor. Förutom ett stort hopp till nästa åldersgrupp, finns det ingen större löneutveckling mellan åldersgrupperna.

Liten men stadig löneutveckling för män i offentlig anställning

Manliga forskningsassistenter i den offentliga sektorn hade lägre lön under 2020. Medellönen låg då på 26 700 kronor per månad i åldern 18–24 år. Därefter ökade lönen stadigt och i åldern 45–54 år hade den nått 35 100 kronor per månad. Som mest tjänade statligt anställda manliga forskningsassistenter i pensionsåldern. Då var den genomsnittliga månadslönen 37 000 kronor.

Offentligt anställda kvinnliga forskningsassistenter tjänar minst

Kvinnliga forskningsassistenter i den offentliga sektorn tjänade minst under 2020. Med ett litet lönehopp mellan åldersgrupperna 18–24 år och 25–34 år, tjänade offentligt anställda kvinnor runt 32 000 kronor per månad. Någon löneutveckling finns knappt. Som högst var lönen precis före pensionsåldern med 33 600 kronor per månad.

En forskarutbildning kan höja din lön

Enligt statistiken kan din utbildning påverka hur hög din lön som forskningsassistent blir. Under 2020 hade en forskningsassistent med eftergymnasial utbildning på tre år en månatlig genomsnittslön på 36 300 kronor. En forskarutbildning höjde lönen med runt 5000 kronor. En forskarutbildad forskningsassistent hade då 41 600 kronor i lön per månad.

Vad gör en forskningsassistent?

En forskningsassistent kallas även ibland för forskningsbiträde. Du jobbar med forskare och forskningsgrupper och hjälper dem i deras forskningsarbete. Vilka arbetsuppgifter du har, beror mycket på forskningsområdet.

Exempel på forskningsområden:

  • Konstnärlig forskning

  • Humaniora och samhällsvetenskap

  • Klinisk behandlingsforskning

  • Medicin, hälsa och farmaci

  • Teknik och naturvetenskap

  • Utbildningsvetenskap

  • Utvecklingsvetenskap

Med så många olika områden inom forskning, kan dina uppgifter skilja sig åt beroende på din inriktning. Dina arbetsuppgifter kan vara både praktiska och administrativa.

Exempel på olika arbetsuppgifter:

  • Utföra allmänna administrativa uppgifter

  • Projektplanera

  • Koordinera och ha kontakt med myndigheter, företag och allmänheten

  • Hjälpa till vid ansökningar om forskningsanslag

  • Vara ansvarig för samtyckesformulär

  • Utforma frågeformulär

  • Utföra muntliga presentationer på möten eller seminarier

Exempel på praktiska arbetsuppgifter:

  • Hantera olika databaser och register

  • Samla in olika data

  • Mata in data i program

  • Förbereda tabeller och grafer

  • Arrangera och genomföra fokusgrupper

  • Genomföra intervjuer

  • Genomföra och sammanställa litteratursökning

  • Förbereda experiment

  • Testa produkter

  • Ta prover och hantera dem

  • Rengöra och förbereda laboratorieutrustning

  • Bearbeta, dokumentera, validera och analysera resultat

Vad är skillnaden mellan en forskningsassistent och en forskarassistent?

Ibland kan yrket forskningsassistent förväxlas med forskarassistent. Även om de två yrkena låter som om de vore samma yrke, är det två helt separata jobb. Forskarassistent kallas numera för biträdande lektor.

En forskningsassistent hjälper som sagt forskare och forskningsteam med administrativa uppgifter och med att utföra olika undersökningar och studier.

En forskarassistent har avlagt doktorsexamen. Det nya yrkesnamnet, biträdande lektor, avser en tidsbegränsad meriteringsanställning på fyra till sex år. Under din anställningsperiod kan du göra dig behörig att vetenskapligt och pedagogiskt bli prövad för en befordran till lektor.

5 saker som kan påverka din lön som forskningsassistent

Förutom ditt kön, finns det andra faktorer som kan påverka hur hög din lön är. De fem faktorer som har störst inverkan är:

  1. Vilket forskningsområde du arbetar inom: Inom vissa forskningsområden finns det mycket intresse från industri och affärsverksamhet. Då finns det ofta också mer finansiering. Är forskningen även vinstinriktad är chansen större att du kan få högre lön.

  2. Vem din arbetsgivare är: Arbetar du för forskare på privata forskningsinstitut kan din lön bli högre än om du arbetar för statliga myndigheter. Din lön kan även vara högre om du arbetar för forskare på universitet som samarbetar med privata stiftelser och näringslivet. Forskning som fått EU-finansiering kan också innebära högre lön.

  3. Hur hög din utbildning är: Om du har du en högre utbildning med specialkompetens som behövs i forskningsarbetet kan du få högre lön.

  4. Vilka arbetsuppgifter du utför: Är dina arbetsuppgifter enkla och mer administrativa, kan din lön bli lägre än om du utför mer specialiserade uppgifter. Svårare uppgifter kan t.ex. vara att utföra experiment och analysera resultat.

  5. Din anställningstyp: Det är inte ovanligt att ett jobb som forskningsassistent erbjuds som deltidsjobb eller som en kortare anställning på några månader.

Var kan du arbeta som forskningsassistent?

Som forskningsassistent arbetar du tillsammans med forskare och forskningsteam. Därför är din arbetsplats kopplad till var forskare arbetar. Det innebär att du bland annat kan arbeta vid:

  • Universitet i hela landet som finansieras av staten

  • Universitet i hela landet som samarbetar med privat industri och näringsliv

  • Statliga forskningsinstitut

  • Privata forskningsinstitut

  • Företag som utvecklar nya produkter, teknologier och affärsmodeller

  • Ideella organisationer som stöder forskning om olika sjukdomar, t.ex. cancer

Beroende på vilket forskningsområde du jobbar inom kan du bland annat arbeta på kontor, i laboratorier, i fält eller på sjukhus. Arbetar du t.ex. med forskare som forskar inom historia, arbetar du mest på kontor, bibliotek, arkiv och museum. Arbetar du med forskare som jobbar inom medicin, kan din arbetsplats bland annat vara på laboratorier och sjukhus.

Vad krävs för att bli forskningsassistent?

För att bli forskningsassistent krävs ofta att du har minst en högskoleutbildning inom det forskningsområde som du söker till. Ibland kan en magister-, master eller doktorsexamen efterfrågas. Andra specialkunskaper som specifikt ska stödja forskningsarbetet kan också efterfrågas. Det kan bland annat handla om forskningserfarenhet eller erfarenhet inom ett visst område.

Många forskare samarbetar med forskare från andra länder och då är goda muntliga och skriftliga språkkunskaper i engelska ofta ett måste. Även datorvana kan vara något som efterfrågas.

Personliga egenskaper som ofta efterfrågas är bra kommunikationsförmåga i både skrift och tal, och att du är noggrann och detaljinriktad. Att du kan arbeta självständigt, men också kan samarbeta med andra, är ett måste.

Uppgifter om löner är hämtade från källan som anges och visar de uppgifter som fanns tillgängliga när artikeln skrevs. Lönen kan komma att variera beroende på arbetsgivare och geografisk plats samt den sökandes erfarenhet och utbildningsbakgrund.

Utforska fler artiklar